Fredag 28e september

 

09:15-09:30
Att vara minoritet i en majoritetskultur

Spelar det någon roll för integrationen om invandrarna tillhör en minoritets- eller majoritetskultur? Vad innebär det att identifiera sig som en del av en minoritet i ett land? Och vad händer när två majoritetskulturer möts?
Medverkande: Eli Göndör, fil dr i religionshistoria, Timbro och Segerstedtinstitutet, Göteborgs universitet
Arrangör: Timbro förlag
 

09:40-09:55
Mångfald som normalt

Människans olika egenskaper och särdrag skapar den mänskliga mångfald vi lever i. Hur kan mångfald synliggöras och ta plats som resurs i samhället? Vilka praktiker och arbetssätt krävs för att mångfald ska bli normalt? Vilka grupper (o)synliggörs i olika sammanhang och hur arbetar man inkluderande i olika sektorer?
Medverkande: Sangeeta Bagga-Gupta, professor, Jönköping University och
Ylva Lindberg, docent, universitetslektor i litteraturvetenskap, Jönköping University
Arrangör: Jönköping University
 

10:05-10:20
Nationen i historien

Nationen som statsform och identitetsgrund är kanske mer aktuell än någonsin. Men var står vi i dag när det kommer till historiska teorier och forskning om nationen? Hur ser vi på nationen i historien, dess framväxt och villkor, i ett brett perspektiv?
Medverkande: Bo Eriksson, redaktör för Historisk tidskrift, docent i historia, Stockholms universitet och Anne Berg, fil dr i pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, EDU, Uppsala universitet
Arrangör: Svenska historiska föreningen
 

10:30-10:45
Muséer och integration

Hur kan muséer bli bättre på att belysa migration och bli mer inkluderande genom ex. arbete ihop med civilsamhället? Vilken roll kan fokusgruppsintervjuer med migranter spela? Hur kan muséer arbeta med insatser till migranter?
Medverkande: Christina Johansson, universitetslektor i internationell migration och etniska relationer.
Arrangör: Malmö universitet
 

10:50-11:05
Feedback i skrivundervisningen

Skolforskningsinstitutet presenterar i dag en ny systematisk översikt – en sammanställning av forskning om hur feedback kan användas för att utveckla elevers skrivförmåga. Med översikten får lärare ett värdefullt stöd för undervisning på vetenskaplig grund.
Medverkande: Johan Samuelsson, docent, forskare och projektledare vid Skolforskningsinstitutet och Åsa Hirsh, fil.dr, universitetslektor, Göteborgs universitet
Arrangör: Skolforskningsinstitutet
 

11:10-11:25
Vad har hänt inom diabetesvård och forskning?

Senaste 20 åren har ökat kunskap om orsaker till typ1 och typ2 diabetes samt sena följdsjukdomar lett till utveckling av många nya läkemedel och tekniska hjälpmedel och därmed bättre förebyggande behandling, vilket förlänger liv, minskar lidandet och underlättar för ett ”normalt” liv för de som får diabetes. Nya metoder möjliggör att vi tidigt kan identifiera de med hög risk att drabbas av typ2 diabetes och därmed förebygga sjukdom.
Medverkande: Kerstin Brismar, professor i diabetesforskning
Arrangör: 1.6 miljonerklubben
 

11:35-11:50
Litterärt, franskt och kvinnligt

Med utgångspunkt från sin uppmärksammade essäsamling ”Förbjuden frukt” ger Lena Kåreland nya perspektiv på läsekonsten, kvinnligt författarskap och fransk litteratur och kultur. I det ymniga persongalleriet ryms bland många andra Simone de Beauvoir, Ellen Key, George Sand och Elsa Beskow.
Medverkande: Lena Kåreland, professor em., Uppsala universitet och kritiker i Svenska Dagbladet
Arrangör: Appell Förlag
 

12:00-12:15
En människa blir till

Den norska biokemisten Katharina Vestre har skrivit ”Det första mysteriet” (Atlantis) om hur en människa blir till, från den första cellen som delar sig i två, tills det finns en färdig liten människa några månader senare. Ögonöppnande och underhållande om det första, största mysteriet av alla.
Medverkande: Katharina Vestre, doktorand vid institutet för biovetenskap, Oslo universitet
Arrangör: Bokförlaget Atlantis
 

12:25-12:40
De kallas ensamkommande

För att förstå andra människors sätt att navigera följde en forskargrupp under 2 år 20 ”ensamkommande” ungdomar med uppehållstillstånd. Hur ser de ungas berättelser ut? Vad hade de lämnat och hur ser de på framtiden?
Medverkande: Philip Lalander, professor i socialt arbete
Arrangör: Malmö universitet
 

12:50-13:05
Det avfallsintensiva samhället

Avfall är en enorm risk för folkhälsan. Hanterar vi det inte på ett korrekt sätt så förgiftar vi oss själva. Men kan vi förebygga avfall?
Medverkande: Hervé Corvellec, fil.dr. i företagsekonomi och professor vid Institutionen för service management och tjänstevetenskap, Lunds universitet och Patrik Zapata, professor i offentlig förvaltning, Göteborgs universitet
Arrangör: Lunds universitet
 

13:15-13:30
Demokratins drivkrafter

Sverige och Finland har en lång parallell utveckling av demokrati, men det finns också tydliga skillnader i den politiska historien och i nuläget. Vad är det för faktorer som styr synen på demokrati i våra länder när både det politiska och det mediala fältet förändrats?
Medverkande: Kjell Östberg, professor, Samtidshistoriska institutet, Södertörns högskola, Henrik Meinander, professor i historia, Helsingfors universitet och Anu Koivunen, professor i filmvetenskap, Stockholms universitet
Arrangör: Svenska litteratursällskapet i Finland, Appell Förlag och Hanaholmen – kulturcenturm för Sverige och Finland
 

13:40-13:55
Vem behöver mediefostran?

Det är inte bara ungdomar som behöver mediefostran. Många funktioner och kommunikationskanaler i samhället är tillgängliga endast för dem som kan hantera digitala medier. Riskerar vi att få en hel samhällsklass av vuxna medieanalfabeter? Vad händer då?
Medverkande: Anu Koivunen, professor, Stockholms universitet och Ulla Carlsson, professor i journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs univesitet
Arrangör: Hanaholmen – Kulturcentrum för Sverige och Finland
 

14:05-14:20
Barn ritar sig själva som forskare

Barn är framtidens forskare. Men hur ser de sig själva i forskarrollen? Vad skulle de vilja forska om? För att ta reda på detta anordnade ForskarFredag tävlingen ”Rita dig själv som forskare” åren 2007 och 2017. Teckningarna har nu analyserats av forskare.
Medverkande: Anne-Li Lindgren, professor, Stockholms universitet och Fredrik Brounéus, Vetenskap & Allmänhet
Arrangör: Vetenskap & Allmänhet
 

14:30-14:45
Zacharias Topelius i cyberrymden

Nu kan man läsa, söka och hitta information om Zacharias Topelius verk i digital form. Utgåvan www.topelius.sls.fi är utarbetad enligt användarens behov och här kan man hitta allt från Topelius umgängesvänner och intresse för småfåglar till illustrationer och stora historiska romaner.
Medverkande: Eliel Kilpelä, fil.mag., redaktör för Zacharias Topelius skrifter
Pia Asp, fil.mag., redaktör för Zacharias Topelius skrifter
Arrangör: Svenska litteratursällskapet i Finland
 

14:55-15:10
Analys och engagemang hos sex statsvetare

Sex svenska statsvetare under 1900-talet – Fahlbeck, Tingsten, Lagerroth, Stjernquist, Håstad och Heckscher – porträtteras utifrån likheter och olikheter i forskning, politik, universitetsliv och vardagsliv.
Medverkande: Olof Ruin, prof. em., Stockholms universitet
Arrangör: Kungl. Vitterhetsakademien
 

15:20-15:35
Emil Hildebrand – Riksarkivets förnyare

Som riksarkivarie förnyade och förändrade Emil Hildebrand arkivväsendet i Sverige i grunden. Här presenteras han både som energisk ämbetsman och som mer komplexfylld privatperson.
Medverkande: Erik Norberg, historiker och f.d. riksarkivarie
Arrangör: Kungl. Vitterhetsakademien
 

15:45-16:00
Konsten att förmedla kunskap – Under strecket 100 år

Den 17 oktober 1918 började SvD varje dag publicera en essä ”i ett neutralt forum för behandlingen av kulturella spörsmål av intresse för den stora bildade allmänheten”. Efter drygt 35 000 understreckare firas nu dess 100-årsjubileum. Hur har olika ämnen behandlats och vilken är Under streckets nutida roll?
Medverkande: Johan Östling, docent i historia, Lunds universitet
 och Lisa Irenius, kulturchef, SvD
Arrangör: Riksbankens Jubileumsfond
 

16:05-16:20
Att vara människa i övervakningssamhället

I det digitala samhället kartläggs människors liv in i minsta detalj. Teknologin skapar möjligheterna, politiska och kommersiella intressen skapar efterfrågan. Hur påverkas vi personligt, politiskt och existentiellt av att övervakas och själva bli övervakare?
Medverkande: Susanne Wigorts Yngvesson, professor i etik, Teologiska högskolan Stockholm
Arrangör: Timbro förlag
 

16:30-16:45
Tongivande entreprenörskap – Opera på småländska

Vad kännetecknar de organisatoriska processer som gör entreprenörskap på kulturens område möjligt, men som samtidigt också begränsar det? Etableringen av företaget Smålandsoperan ger insikter i det tongivande entreprenörskapets typiska organiseringsrepertoar.
Medverkande: Daniel Ericsson, docent i företagsekonomi, Linnéuniversitetet
Arrangör: Linnéuniversitetet
 

16:55-17:10
Peer supporter – en ny yrkeskategori mot psykisk ohälsa

Peer supporter är en ny yrkeskategori som innebär att en person med egen erfarenhet av psykisk ohälsa använder sina erfarenheter av återhämtning för att kunna stötta någon annan i dennes återhämtning.
Medverkande: Elisabeth Argentzell, postdoc. vid psykisk hälsa, aktivitet och delaktighet, Lunds universitet samt leg. Arbetsterapeut
Arrangör: Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa i Göteborg (NSPHiG)
 

17:20-17:35
Hjärnboll

Vi talar ofta om speluppfattning eller spelintelligens – men ingen har hittills riktigt kunnat förklara vad det är. I Hjärnboll beskrivs för första gången vilka särskilda hjärnfunktioner som behövs i fotboll och i många andra idrotter. Det kallas exekutiva funktioner, och är nyckeln till att förstå vad spelintelligens är.
Medverkande: Torbjörn Vestberg, forskarstuderande och licenserad psykolog och Predrag Petrovic, forskare, Karoliska Institutet
Arrangör: Natur & Kultur
 

17:45-18:00
Äta för livet – mat som gör dig frisk

Vi äter för mycket och kroppen mår inte bra. Hur kan vi med rätt mat istället styra hjärnan till att äta för kroppens bästa?
Medverkande: Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi
Arrangör: Lunds universitet
 

18:10-18:25
Dödliga dogmer eller välgörande vetenskap?

Svensk narkotika- och alkoholpolitik skiljer ut sig internationellt med sina tydliga inslag av repression och regleringar. Kan man med fog säga att besluten bakom den förda politiken är forskningsförankrade? Hur ser relationen mellan vetenskap och politik ut och hur har den förändrats över tid?
Medverkande: Johan Edman, docent, kriminologiska institutionen, Stockholms universitet
Arrangör: Riksbankens Jubileumsfond