Lördag 29e september

 

09:15–09:30
Musik + våld = sant?

Varför älskar psykopater på film klassisk musik? Tillsammans framkallar våld och musik starka men kluvna känslor. Men de får oss också att känna ökad samhörighet. Här finns en förutsättning att i ett polariserat samhällsklimat kunna erbjuda alternativ till populismens enkla svar.
Medverkande: Beate Schirrmacher, lektor i litteraturvetenskap, Linnaeus Centre of Intermedial and Multimodal Studies
Arrangör: Linnéuniversitetet
 

09:40–09:55
Macchiariniskandalen

För två år sedan avslöjade Bosse Lindquist och SVT kirurgen Paolo Macchiarinis plågsamma och farliga experiment på människor på Karolinska sjukhuset. Lindquist berättar om hur pengar, ära och prestige gick före patienternas bästa.
Medverkande: Bosse Lindquist, f.d. gästprofessor, Karlstads universitet och författare samt regissör, SVT samt Nils-Eric Sahlin, professor i medicinsk etik, Lunds universitet
Arrangör: Albert Bonniers Förlag
 

10:05–10:20
Hon, han och hjärnan

Beror könsskillnader i hur vi tänker, känner och beter oss främst på sociala processer? Eller avspeglar de delvis olikheter mellan hur kvinnliga och manliga hjärnor är organiserade? Kan vi behöva ta hänsyn till sådana skillnader för att inte vissa – oftast kvinnor – ska bli missgynnade?
Medverkande: Markus Heilig, professor i psykiatri, Linköpings universitet
Arrangör: Natur & Kultur
 

10:30–11:00
Så får du ett superminne

Vi lever i Google-eran, på tröskeln till en AI-revolution. Samtidigt är vår kunskap om den mänskliga hjärnan långt ifrån komplett. Hur ska den fantastiska och bristfälliga hjärnan kunna konkurrera i framtiden? Hör ett samtal mellan en tvåfaldig världsmästare i minne och en hjärnforskare om den kreativa kraften i att låta minnen i hjärnan sammanfogas till nya idéer.
Medverkande: Jonas von Essen, minnesatlet och Pontus Wasling, hjärnforskare och neurolog, Sahlgrenska universitetssjukhuset
Arrangör: Bokförlaget Semic i samarbete med Volante
 

11:10–11:25
Johannes Magnus – Sveriges äldsta historia i unik översättning

1554 utkom Johannes Magnus verk om goternas och svearnas alla konungar från tiden efter syndafloden fram till Vasatiden – ett verk som fick stor betydelse för bl.a. stormaktstidens Sverige. Nu finns en komplett översättning till svenska.
Medverkande: Hans Helander, professor em. i latin, Uppsala universitet
Arrangör: Kungl. Vitterhetsakademien
 

11:35-11:50
Hungeråren som formade Sverige

Först kom kylan. Sen värmen och torkan. Två år i rad slog skörden fel. Folk dog. Missväxtåren 1867–1869 är den senaste riktigt svåra naturkatastrofen i Sverige och dess påverkan förstärktes av politiska felbeslut och misstag. Hungersnöden fick enorma konsekvenser i form av stora sociala spänningar och blev också startskottet för massemigrationen, främst till Nordamerika.
Medverkande: Magnus Västerbro, författare och journalist med inriktning på historisk populärvetenskap
Arrangör: Albert Bonniers Förlag
 

12:00-12:15
Filmarv, mångfald och demokrati

Hur skapas ett filmarv för alla? Dagmar Brunow presenterar resultaten från sitt forskningsprojekt Den rörliga bildens kulturarv där hon studerat hur Svenska Filminstitutet och Brittiska Filminstitutet tillgängliggör sina digitaliserade samlingar för att skapa ett levande kulturarv.
Medverkande: Dagmar Brunow, universitetslektor i filmvetenskap
Arrangör: Linnéuniversitetet
 

12:25–12:40
Vetenskap och beprövad erfarenhet

Vetenskap och beprövad erfarenhet är ett viktigt begrepp och påverkar många, både genom lagar och förordningar som ger direktiv till myndigheter och via olika yrken som styrs av detta. Men vad avser det? Vad menar vi med vetenskap och vems eller vilkas beprövade erfarenhet är det vi talar om?
Medverkande: Nils-Eric Sahlin, professor i medicinsk etik, Lunds universitet
Arrangör: Riksbankens Jubileumsfond
 

12:50–13:05
Polarisering och inkludering ur ett samtidshistoriskt och medievetenskapligt perspektiv

Forskningsprojektet Demokratins drivkrafter har studerat demokratiutvecklingen i Sverige och Finland mellan 1890 och 2020. En av slutsatserna av det här arbetet är att det har skett en polarisering av det politiska fältet och debatten i våra länder. Hur kan en ny form av inkluderande koherens skapas i våra demokratier? Vad förutsätter det av våra politiska institutioner, medier och medborgare?
Medverkande: Anu Koivunen, professor, Stockholms universitet och Henrik Meinander, Helsingfors universitet
Arrangör: Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland
 

13:15–13:30
Handels – elitens skola

I sin nya bok riktar Mikael Holmqvist sökljuset mot Sveriges främsta elitskola: Handelshögskolan i Stockholm. En högintressant studie av den institution som fostrar och utbildar den svenska makteliten, både den ekonomiska och den politiska.
Medverkande: Mikael Holmqvist, docent i sociologi och professor i företagsekonomi, Stockholms universitet
Arrangör: Bokförlaget Atlantis
 

13:40–13:55
Almedalen – makt, magi och möten

Den unika Almedalsveckan fyller 50 år och det är dags att analysera fenomenet. Vems är Almedalen egentligen; media, politikerna, företagen eller myndigheterna? Varför denna hatkärlek till Almedalen? Varför finns så lite forskning? Samtalet tar avstamp i antologin Almedalen – makt, magi och möten.
Medverkande: Lena Lid Falkman, ekon. dr, Handelshögskolan i Stockholm, Klas Eklund, ekon.lic., m.fl.
Arrangör: Handelshögskolan i Stockholm – Förlag SIR – Stockholm School och Economics Institute Research
 

14:05–14:20
På spaning efter det förflutna

Följ med på en kulturhistorisk och vetenskapshistorisk resa om arkeologiska undersökningar i äldre tider: hur gick det till i praktiken när man undersökte och dokumenterade fornlämningar före år 1900?
Medverkande: Ola Jensen, docent, Riksantikvarieämbetet
Arrangör: Kungl. Vitterhetsakademien
 

14:30–14:45
Svensk arkeologi – äventyr i Etrurien

Hur såg vardagslivet och bostadshusen ut i Italien före romarrikets erövringar? Svenska forskare har sedan 1950-talet gjort viktiga bidrag till forskningen om dessa frågor och arbetet med att förstå den etruskiska kulturen fortsätter än idag.
Medverkande: Fredrik Tobin, fil. dr och forskarlektor
Arrangör: Svenska institutet i Rom
 

14:55–15:10
Svensk arkeologi i bronsålderns Grekland

Sedan sent 1800-tal har svenska forskare undersökt ett flertal platser från den sena bronsålderns Grekland (1650-1050 f.Kr.). Presentationen beskriver frågor vi ställt och trender i utforskandet av en period som ligger i gränssnittet mellan skriftlös förhistoria och textburen historia.
Medverkande: Michael Lindblom, docent i Antikens kultur och samhällsliv, Uppsala universitet
Arrangör: Svenska institutet i Athen
 

15:20–15:35
Osman Hamdi Bey – en osmansk modernist

Den turkiske mångsysslaren Osman Hamdi Bey (1842–1910) var en nytänkande målare, jurist och arkeolog, direktör för det första arkeologiska museet i Istanbul, ledde utgrävningar i Anatolien och i Libanon, och låg bakom en förordning som förbjöd historiska artefakter från att smugglas utomlands.
Medverkande: Gertrud Olsson, tekn. dr, KTH Arkitektur; adjunkt i teori och historia, HDK Steneby, Göteborgs universitet och gästforskare, Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul
Arrangör: Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul
 

15:45–16:00
Från nysrot till nervgift

Krigföring med kemiska vapen förknippas ofta med första världskrigets skyttegravar och nervgiftet sarin är högaktuellt i dagens Syrien. Men redan under antiken bekämpades fiender med förgiftat dricksvatten och skadliga gaser. Programmet ger några nedslag i kemivapnens historia.
Medverkande: Olle Matsson, professor i kemi
Arrangör: Uppsala universitet och Natur & Kultur
 

16:05–16:20
Klimatnationalism?

Trots att få frågor är så globala till sin natur som klimatet så handlar nästan all debatt idag om hur våra egna utsläpp ska kunna minskas snarare än vilka lösningar som skulle krävas för att snabbt ställa om till en fossilfri ekonomi i en värld där alla människor har möjlighet att leva ett modernt liv.
Medverkande: Rasmus Karlsson, universitetslektor och docent i statsvetenskap
Arrangör: Umeå universitet
 

16:30–16:45
Sol, sand, sangria – och sjukvård?

Allt fler svenskar utvandrar till värmen i södra Europa när de går i pension. Hur blir deras tillvaro på ålderns höst? Stämmer myterna om bortskämda golfare och salongsalkoholister? Socialantropologen Anna Gavanas har rest till Solkusten och intervjuat Spanienpensionärer ur olika befolkningsskikt.
Medverkande: Anna Gavanas, fil. dr i socialantropologi, docent i genusvetenskap och forskare, Arbetarrörelsens Arkiv och Bibliotek.
Arrangör: Makadam förlag
 

16:55–17.10
Karin Månsdotter – drottningens revansch

Erik XIV:s drottning Karin Månsdotter (1550–1612) levde ett liv som kan liknas vid en modern film. Men hon har hittills porträtterats som en vänlig Askungefigur och det gör henne inte rättvisa. David Lindén har skrivit den första biografin över henne sedan 1951.
Medverkande: David Lindén, Doctor of Philosophy, History, King’s College London, University of London
Arrangör: Bokförlaget Langenskiöld
 

17:20–17:35
Bättre samhälle, sämre världsbild?

Trots statistik om hur världen förbättras domineras samhällsdebatten av alarmism. Varför? Är det ett problem? Kan det lösas?
Medverkande: Andreas Bergh, välfärdsforskare och docent i nationalekonomi
Arrangör: Lunds universitet