Torsdag 27e september

 
Inställt

09:40–09:55
Karl Warburg – Nobelbibliotekets företrädare

Karl Warburg var en av dem som lade grunden till vår kunskap om den svenska litteraturen och byggde upp Nobelbiblioteket. Han var också en tongivande kritiker under slutet av 1800-talet.
Medverkande: Monica Lauritzen, docent i engelskspråkig litteratur, Göteborgs universitet
Arrangör: Albert Bonniers Förlag
 

10:05–10:20
En ljusnande framtid för humaniora

I två nya rapporter analyserar tankesmedjan Humtank hur arbetslivsanknytning och nya utbildningsformer påverkar humanistens framtida samhällsroll. Resultaten visar att humanisters generiska kompetenser behöver synliggöras såväl inom som utanför akademin.
Medverkande: Isak Hammar, fil. dr i historia, Lunds universitet och
Anna Sofia Rossholm, docent vid inst. f. film och litteratur, Linnéuniversitetet
Arrangör: Humtank
Besökare: 25
 

10:30–10:45
Varför behövs periodbeteckningar i litteraturvetenskapen?

Litteraturvetarna verkar inte kunna klara sig utan periodbeteckningar, som t.ex. ”romantiken”, men enskilda författare passar ofta dåligt in på beteckningen för den tid de tillhör. Varför behövs de här begreppen? Vilka problem uppstår när de används, och vad kan man göra åt dem?
Medverkande: Marianne Thormählen, professor em i engelska
Arrangör: Lunds universitet
Besökare: 50
 

10:55–11:10
En fråga med stor politisk sprängkraft

Hur bor och lever asylsökande och flyktingar i olika länder? Mottagande och integration organiseras på olika sätt i Europa. I ett projekt undersöker vi mer specifikt erfarenheter och strategier på lokal nivå; Malmö jämförs med Glasgow, Nicosia på Cypern med Kalabrien i Italien.
Medverkande: Erica Righard, docent i socialt arbete
Arrangör: Malmö universitet
Besökare: 45
 

11:20–11:35
Vart tar oss de självkörande bilarna?

Idag är transporter stora klimatbovar. Med ny teknik kan vi ändra på det. Men då måste vi också ta reda på hur tekniken samspelar med dem som ska använda den, med allt från infrastruktur till affärsmodeller och säkerhet.
Medverkande: Anna Pernestål Brenden, transportforskare, Kungliga tekniska högskolan (KTH)
Arrangör: Vetenskapsrådet
Besökare: 65
 

11:45–12:00
Flerspråkighet och en fungerande skola – går den ekvationen att lösa?

Svenska skolan har en flera decennier lång erfarenhet av språkundervisning för elever med hemspråk än svenska. Men språkundervisningen varierar från kommun till kommun. På vissa orter är flerspråksundervisningen väl planerad med tillräckliga resurser medan i andra kommuner är den godtyckligt arrangerad. Hur ser två erfarna språkvetare på flerspråksundervisningen i Sverige och övriga Norden?
Medverkande: Jenny Edvardsson, lärare i svenska och historia, Jarmo Lainio, professor i finska, Stockholms universitet och Janne Wikström, projektchef, Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland
Arrangör: Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland
Besökare: 35
 

12:10–12:25
Egenmakt genom design och skapande

Ny forskning visar hur ungas deltagande i olika former av designaktiviteter kan bidra till ökad egenmakt. Studier av makeraktiviteter i förorten visar att detta blir viktiga verktyg för att stärka ungdomarna i deras identitetsskapande och ger dem verktyg för att förändra situation och omgivning.
Medverkande: Sofia Lundmark, lektor i medieteknik
Arrangör: Södertörns högskola
Besökare: 25
 

12:35–13:05
Demokratins 100 år på nätet

Som en del i firandet av Sveriges 100 år som demokrati presenterar Kungliga biblioteket en webbplats om demokratiseringen. En stor mängd digitaliserat material visas upp för den som är intresserad av rösträttens tillkomst, vad som hände och hur.
Medverkande: Josefin Rönnbäck, universitetslektor i historia, Luleå tekniska universitet
 och Karin Kvist Geverts, handläggare och utredare av demokratijubileet, Kungliga biblioteket
Arrangör: Riksbankens Jubileumsfond
Besökare: 35
 

13:15–13:30
Möjligheter i en antidemokratisk tid

Demokratin förlorar mark över hela världen, även i traditionellt demokratiskt starka regioner. Henrik Arnstad hävdar att den nutida uppfattningen av demokrati som enbart statsskick till stor del ligger bakom demokratins sårbarhet. Istället borde samhället betrakta demokrati som en ideologi.
Medverkande: Henrik Arnstad, adjungerad lärare, inst. f. naturvetenskap, miljö och teknik
Arrangör: Södertörns högskola
Besökare: 65
 

13:40–13:55
Det judiska hörnet: En del av min släkt

Freuds råttmannen är en släkting och här omtolkas hans öde. Under flykten räddas släktingar genom Walter Benjamins självmord, när de efter kriget kommer åter möts de av en förblivande antisemitism. För att nämna några av trådarna i den väv som slås.
Medverkande: Janken Myrdal, professor, Stockholms universitet
Arrangör: Riksbankens Jubileumsfond
Besökare: 45
 

14:05–14:20
Vilka kvinnor tar plats i riksdagen?

Fem kvinnor tog plats i riksdagen efter valet 1921. Kvinnorepresentationen höll sig på samma låga nivå fram till 1970-talet. Birgitta Wistrand berättar om kvinnliga parlamentariker – bland dem pionjärerna Bertha Wellin och Kerstin Hesselgren, men också Maud Olofsson och Margot Wallström.
Medverkande: Birgitta Wistrand, affilierad forskare med inriktning på jämställdhet och mänskliga rättigheter vid inst. f. litteraturvetenskap, Uppsala universitet
Arrangör: Appell Förlag
Besökare: 55
 

14:25–14:40
Slutbetyg i bildning? Sambandet mellan demokrati, skola och bildning

Enligt professor Dick Harrison är vi minst historiekunniga i Sverige i hela världen, samtidigt som demokratin är stark. Krisen i utbildningssystemet diskuteras ofta, men däremot inte historielösheten. Skolan borde förbereda eleverna för ett liv i ett demokratiskt samhälle. Hur kan man skapa tilltro till universiteten inte bara som utexamineringsmaskiner utan också som en plats för kritiskt tänkande?
Medverkande: Elina Lehtomäki, professor i globalfostran och Dick Harrison, professor i historia
Arrangör: Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland
Besökare: 75
 

14:45–15:00
Demokratins framtid – i världen och i Sverige

Vilka utmaningar har demokratin i Sverige och i världen? Sören Holmberg, professor emeritus i statsvetenskap, resonerar om demokratins framtid med utgångspunkt i en antologi som riksdagen i höst ger ut för att fira demokratins hundraårsjubileum.
Medverkande: Sören Holmberg, professor i statsvetenskap, Göteborgs universitet och grundare av SOM-institutet
Arrangör: Sveriges riksdag
Besökare: 75
 

15:10–15:25
Staden som mötesplats

Om tillfällighet, migration och minoritet. Anna Götlind, redaktör för publikationen Tillfälliga Stockholmare, samtalar med Ann Nehlin om finska barns möten med stockholmare under andra världskriget och med Jonas M. Nordin om samer och samiskt liv i det tidigmoderna Stockholm – en glömd historia.
Medverkande: Anna Götlind, professor i historia, Stockholms universitet och Ann Nehlin, forskare och lärare på barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet samt Jonas Monié Nordin, forskare och docent i historisk arkeologi inom forskningsenheten vid Statens historiska museer
Arrangör: Stockholmia – forskning och förlag
Besökare: 35
 

15:35–15:50
Musikens makt över människan

Musik påverkar människor på många plan. Den förstärker känslor och gör oss bättre på att hantera känslor, den kan driva oss att utföra handlingar, den kan forma folkrörelser. I dagens samhälle är musiken i princip alltid närvarande.
Medverkande: Anna Gavanas, forskare i socialantropologi och dj samt Fredrik Ullén, professor i kognitiv neurovetenskap, KI och pianist
Arrangör: Riksbankens Jubileumsfond
Besökare: 55
 

16:00–16:15
Bergmanåret

Ingmar Bergman är otvivelaktigt mest känd som filmregissör, men författaren Bergman blir alltmer uppmärksammad internationellt. Det rör sig om ett stort författarskap i alla hänseenden. Men själv ville Bergman inte kalla sig författare. Hur kunde det komma sig? Bergmanforskaren Jan Holmberg berättar utifrån sin bok Författaren Ingmar Bergman.
Medverkande: Jan Holmberg, filmforskare och vd för Stiftelsen Ingmar Bergman
Arrangör: Norstedts
Besökare: 25
 

16:20–16:35
Det omätbaras renässans: En uppgörelse med pedanternas världsherravälde

Vi lever i en mätbarhetens tidsålder och vi löser våra problem genom att spalta upp, mäta och kvantifiera. Våra mantran ekar i styrdokument och på kvalitetskonferenser: effektivitet, kvalitetssäkring, evidensbasering. Samtidigt ramas våra liv in av rankinglistor, betyg, kvalitetsindex, pulsmätare och stegräknare. Vi flyr undan det subjektiva, det känslomässiga, det tillfälliga och den blotta tron och räknar istället. Ett resultat är att utrymmet för den praktiska kunskapen, för omdöme och situationskunskap blivit allt mindre.
Medverkande: Jonna Bornemark, docent och lektor i filosofi, Södertörns högskola
Arrangör: Volante
Besökare: 65
 

16:45-17:00
Betyg och internationella jämförelser

Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet, berättar om sin forskning om betyg och bedömning i både historisk och internationell belysning. Presentationen berör också framväxten av internationella kunskapsmätningar, som PISA, och hur de påverkar utbildningspolicy och skola.
Medverkande: Christian Lundahl, professor i pedagogik
Arrangör: Örebro universitet
Besökare: 55
 

17:30-18:00
Fritte Fritzson avslöjar Forskartorget

Komikern och radioprataren Fritte Fritzson tar sig an Forskartorget och allt som pågår runt scenen. Vem lyssnar och varför? Vad säger forskarna egentligen?
Medverkande: Fritte Fritzson, och radiopratare som driver humorklubben Oslipat och den populärvetenskapliga podcasten Allt du velat veta.
Arrangör: Riksbankens Jubileumsfond
Besökare: 125