Torsdag 28 september

 

09.15–09.30
Litteraturundervisning i bildningsperspektiv  

Hur påverkar olika länders syn på bildning och kulturarv litteraturundervisningen i skolan? Hur socialiseras elever till olika sätt att förhålla sig till den skönlitterära texten? Här presenteras en jämförande studie.
Medverkande: Maritha Johansson, universitetslektor, avd. för språk och litteratur
Arrangör: Linköpings universitet
Besökare: 50

 

09.40–09.55
Att läsa medieekologier – om digital bildning
Digitala medier har integrerats till fullo i vardagen. De formar handlande, tänkande och upplevelser. Hur ska vi tolka och förstå dessa mediala ekologier av böcker och skärmar, texter och mjukvara? Är det nödvändigt med en digital bildning som komplement till mer traditionella färdigheter?
Medverkande: Jesper Olsson, bitr. professor, avd. för språk och litteratur
Arrangör: Linköpings universitet
Besökare: 70

 

10.05­–10.20
Ledarskap och kollegialitet
Kan man leda en förskola där delaktighet och kollegialt lärande i olika former är drivkrafter för verksamhetsutveckling? Här beskrivs förskolan HallonEtts verksamhetsutveckling utifrån ett verksamhetsteoretiskt perspektiv.
Medverkande: Karin Alnervik, forskare och Per Alnervik, förskolechef
Arrangör: Liber
Besökare: 65

 

10.30–10.45
Den svenska demokratins hälsotillstånd
Förutsättningarna för den parlamentariska demokratin har ändrats, särskilt när det gäller regeringsbildning och politiskt beslutsfattande i riksdagen. Har blockpolitiken cementerats? Vad blir i så fall följderna? Kommer Sverige att fortsätta styras av minoritetsregeringar?
Medverkande: Carl Dahlström, professor i statsvetenskap och Elin Naurin, docent i statsvetenskap, båda Göteborgs universitet
Arrangör: SNS – Studieförbundet Näringsliv & Samhälle
Besökare: 125

 

10.55–11.10
Min flykt över havet
Mattias Åkeson, konstnär, arbetar med scenografin till utställningen Min flykt över havet på Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg. Här berättas om hur ett komplext innehåll kan gestaltas med tydlighet, pluralitet och mångfald.
Medverkande: Mattias Åkeson, universitetsadjunkt
Arrangör: Linköpings universitet
Besökare: 25

 

11.20–11.35
Varför tar vi inte till oss kunskap?
Det pratas mycket om faktaresistens. Samtidigt ökar kunskapen inom de flesta områden och den har blivit mer tillgänglig för alla. Så vad har hänt med vårt sätt att förhålla oss till fakta? För att motverka faktaresistens måste vi förstå vad den innebär och undersöka mekanismerna bakom den.
Medverkande: Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi, Stockholms universitet
Arrangör: Vetenskapsrådet
Besökare: 125

 

11.45­–12.00
Förskolans yngsta barn

För första gången är nu 50 procent av förskolans barn tre år eller yngre. Läroplanen skiljer inte på barns olika åldrar men i praktiken är det stor skillnad. Här diskuteras expansionen av små barn och läroplanen ur de olika perspektiven omsorg, lek och lärande för förskolans yngsta barn.
Medverkande: Ingrid Pramling Samuelsson, professor i pedagogik, med inriktning mot de yngre barnens lärande, Goch Jonna Larsson, förskollärare och fil. dr i barn- och ungdomsvetenskap, båda Göteborgs universitet
Arrangör: Liber
Besökare: 125

 

12.10–12.25
Det var svinhögt typ 250 kilo
Lyssna till resultatet av en studie som undersökt utifrån förskolebarns perspektiv hur de använder matematik i legoleken för att kommunicera, lösa problem, konstruera och leka med sina legokonstruktioner. Matematiken som här beskrivs är barns mätande av längd, volym och tid.
Medverkande: Anders Albinsson, universitetsadjunkt
Arrangör: Linköpings universitet
Besökare: 25

 

12.35–13.05
Kulturarv, tradition och religion i förskolan
Presentationen problematiserar förskolans uppdrag att överföra ett kulturarv från en generation till nästa. I en analys av tre videoobservationer, där frågan varför vi firar jul, alla hjärtans dag och påsk diskuteras, påvisas att berättelser med religiöst ursprung skapar en osäkerhet hos personalen.
Medverkande: Tünde Puskas, fil. dr
Arrangör: Linköpings universitet
Besökare: 60

 

13.15–13.30
Från forskning till psykologisk behandling
Varför är forskning och evidens så viktigt? Räcker det inte med lång erfarenhet av att patienterna mår bättre?
Medverkande: Ulrica von Thiele Schwarz, leg psykolog och professor i psykologi är aktuell med boken Användbar evidens
Arrangör: Natur & Kultur
Besökare: 60

13.40­–13.55
Konst huggen i sten – bilder från bronsåldern
Hällristningar från brons- och järnåldern har ofta betraktats som relativt statiska uttryck. Under senare år har forskarna fått bättre möjligheter att tidsbestämma motiven vilket har skapat nya perspektiv på materialet. Lyssna på en presentation av hur samhällsutvecklingen påverkade ristningarnas motiv, stil och bildkomposition för att bättre svara mot nya behov.
Medverkande: Peter Skoglund, docent i arkeologi, Linnéuniversitetet
Arrangör: Riksbankens Jubileumsfond
Besökare: 75

 

14.05–14.35
Nya nycklar till svenskt uttal
Uttalet är en viktig del av den muntliga kommunikationen men har ofta en undanskymd roll i språkundervisningen. Ny forskning visar att vissa drag i uttalet stör begripligheten mer än andra. Rönen kan tillämpas i språkundervisningen och bidra till en effektivare inlärning av svenska som andraspråk.
Medverkande: Mikko Kuronen, docent i svenska, Jyväskylä universitet
Arrangör: Svenska litteratursällskapet i Finland
Besökare: 40

 

14.45­–15.00
Arbetsmarknadens behov av humaniora
I en nyutkommen rapport har tankesmedjan Humtank kartlagt arbetsmarknadens behov av humanistiska kunskaper. Här diskuteras resultatet.
Medverkande: Jesper Olsson, bitr. professor, avd. för språk och litteratur, Linköpings universitet och David Thurfjell, professor i religionsvetenskap, Södertörns högskola
Arrangör: Humtank
Besökare: 55

 

15.10–15.25
Ljusglimtar i betongbrutalismen – 1970-talet blir hippt igen
1970-talets arkitektur är inte känd för ljus och inbjudande form. Med postmodernismen skulle hus och kontinuitet ersättas av projekt och nätverkande. Det vetenskapsteoretiska begreppet svarta svanar kan appliceras på stadsplaneringen: först när det dyker upp en svart svan inser vi att vårt antagande att alla svanar är vita inte var sant. Med hjälp av metaforen lyfts ljusglimtarna ur 1970-talets betongbrutalism fram och hur de interagerar med sin omgivning i strävan efter närhet istället för täthet.
Medverkande:
Lars Marcus, professor i stadsbyggnad, Chalmers tekniska högskola, Anna Valtonen, dekan, Aalto-universitetet i Helsingfors och Henrik Huldén, projektchef vid det svensk-finska kulturcentret Hanaholmen, byggt 1975
Arrangör: Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland
besökare: 75

 

15.35–15.50
Kan Luther användas till vad som helst?
Vi får i detta föredrag en kort inblick i hur Luther genom åren har använts av en lång rad olika grupper för att bekräfta en lång rad olika uppfattningar, såsom av ortodoxa och pietister, judar och nazister, traditionalister och HBTQ-aktivister. Kan man verkligen använda Luther till vad som helst? Vad skulle Luther själv ha sagt?
Medverkande: Kjell O. Lejon, professor, inst. för kultur och kommunikation
Arrangör: Linköpings universitet
Besökare: 70

 

16.00–16.10
Finlandssvenskan i helfigur
Hur skiljer sig svenskan i Finland från svenskan i Sverige? Hur har svenskan i Finland påverkats av att i århundraden leva sida vid sida med finskan?
Medverkande: Marika Tandefelt, professor em., Svenska handelshögskolan och Patrik Hadenius, chefredaktör, Språktidningen
Arrangör: Svenska  litteratursällskapet i Finland
Besökare: 50

 

16.20–16.35
Hur sammanfattas aktuell forskning för lärare?
Hur sammanfattas forskning och hur får lärare tillgång till aktuella forskningsresultat? Skolforskningsinstitutet presenterar i höst de första systematiska översikterna om forskning kring arbetssätt och metoder i undervisningen.
Medverkande: Lena Adamson, docent och myndighetschef vid Skolforskningsinstitutet och Cecilia Garme, skoljournalist
Arrangör: Skolforskningsinstitutet
Besökare: 50

 

16.45–17.00
Pälsjägare, skulptörer och läkare – om yrkesliv i flickböcker
Hjältinnorna i forna tiders flickböcker satt verkligen inte och väntade på att bli gifta; de arbetade. En undersökning av flickböcker utgivna 1920–65 visar en rikedom av arbetslivserfarenheter.
Medverkande: Birgitta Theander, fil. dr i litteratur, Lunds universitet
Arrangör: Makadam förlag
Besökare: 25

 

17.10–17.25
Skola för bildning – arvet efter 1990-talet
Här analyseras arvet efter 1990-talets reformer av svensk skola utifrån en av de centrala idéerna bakom dem, en ”Skola för bildning”. Målkonflikter och utmaningar i dagens skola som härstammar från 1990-talets reformer diskuteras.
Medverkande: Magnus Hultén, biträdande professor
Arrangör: Linköpings universitet
Besökare: 25

 

17.35­–17.50
Vin & Sprit 1917 – 2018 – från politik till marknad
Här berättas historien om alkoholbolaget som började som statligt monopolbolag inom ramen för ett ambitiöst nykterhetsprogram. Ett bolag som kom att göra en enastående resa på en konkurrensutsatt marknad med Absolut Vodka som motor.
Medverkande: Hans De Geer, professor
Arrangör: Centrum för Näringslivshistoria
Besökare: 25